Det blev ingen så kallad FRA-lag. Därmed kommer inte försvarets radioanstalt, som det ser ut nu, att få tillåtelse att kontrollera dina email, sms eller telefonsamtal.
Det är naturligtvis en stor seger. Oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, har fått draghälp av ett antal borgerliga riksdagsledamöter. Jag har tidigare inte varit särskilt imponerad av Fredrick Federleys eller Annie Johanssons (c) politiska åsikter. Och jag har inte framhållit dem i särskilt god dager här på bloggen. Nu måste jag ändå erkänna att de är hjältar för en dag. Tack vare deras övertygelse och politiska mod stod de emot sina allianskollegors påtryckningar. Därmed lider regeringen en stor prestigeförlust och blir KU-anmäld av vänsterpartiets Alice Åström.
Att Annie och Fredrick kunde göra så här tror jag är en kombination av olika saker. Dels deras politiska övertygelse där integritetsfrågor står i centrum, dels att de är färska från politiska ungdomsförbund. Dessutom har de sina väljare att stå till svars inför – både Annie och Fredrick är ju inkryssade i riksdagen via personval. Det tror jag, till viss del, ökade deras handlingsutrymme och att tydligare stå upp för sin egna linje.
Partipiskan viner hårt och för de som är utanför politiken kanske detta ter sig ganska märkligt. Men så är det i svensk partipolitik. Och det präglar också på gott och ont klimatet i de olika forumen för politikerna på olika nivåer. Helst ska man vara lojal i alla lägen. Det kan naturligtvis bli problematiskt, och visst händer det att riksdagsledamöter på grund av sin partilojalitet röstar emot sin egen personliga övertygelse eftersom man vill vara “laget” till lags.
Men för Annie och Fredrick var detta en alltför viktig fråga för att de skulle kunna medverka till dess genomförande. Jag är generellt sett en personvalskritiker och vill inte se ett system a la USA där glamour-kandidater lyfts fram med feta kampanjkassor och där deras politiska budskap blir snuttifierat. Men ingenting, mina vänner, är svart eller vitt. Kanske medverkade personvalssystemet i detta fall till att vi slapp FRA-lagen i dess nuvarande form? I så fall är det ett plus. Därmed blir Fredrick och Annie ofrånkomligen dagens hjältar.
Regeringen lider nu ett stort pinsamt nederlag. Trots att Annie Johansson idag på radion sa något i stil med att jargongen från partikollegorna inte varit särskilt hård, säger min personliga tro att det är precis tvärtom. Många från alliansen är nog heligt förbannade, i synnerhet Reinfeldt-trojkan och försvarsminister Sten Tolgfors.
Ytterligare en positiv aspekt med denna omröstning tycker jag har varit det folkliga engagemanget. Sällan har en enskild riksdagsomröstning vållat så stor diskussion – i media, på bloggar och på arbetsplatserna. Kul, eftersom jag ibland tycker att den politiska temperaturen numera är alldeles för låg. Mental istid. Noterbart är dock att denna fråga rör INDIVIDEN – det handlar om den individuella integriteteten. Och visst är det viktigt. Jag hoppas att vi får upp en fråga som bli het som också handlar om att känna solidaritet med andra – och att engagera sig för det. Vi behöver det i borgerlighetens Sverige.
I alla fall är det här en stor seger i sig. Än en gång förmår inte alliansen omsätta sin politik på ett lyckat sätt i praktiken. Sverige behöver en socialdemokratisk regering.
1 kommentar
juni 20, 2008 kl 3:54 e m
Sorligt är vad det är. Ett stort steg i fel riktning och folket verkar inte kunna ha någon som helst påverkan.